Förstasidan
>
Aktuellt
>
Pressmeddelanden
>
Storskarvstammen i Finland på samma nivå som i fjol

Storskarvstammen i Finland på samma nivå som i fjol

Pressmeddelande 03-08-2017 kl. 9.27

Enligt räkningen sommaren 2017 fanns det sammanlagt ca 25 750 storskarvbon. Storskarvstammen på finska havsområden ökade endast med en procent, dvs. med något över 200 bon från året innan, även om väderförhållandena på artens övervintringsområden var mer gynnsamma än i genomsnitt. Storkarvstammen håller sannolikt på att uppnå sin naturliga maximala storlek i Finland. Den största förändringen var att en relativt stor koloni flyttade från Kvarken till norra Bottenhavet.

Största delen av kolonin i Korsholm i Kvarken som utsattes för olagliga trakasserier i början av häckningen flyttade sannolikt till en tre år gammal koloni i Närpes för att häcka. Kolonin tredubblades nästan från året innan och hade ca 2 610 bon. På det stora hela var stammen i Bottniska viken ungefär lika stor som året innan och uppgick till ca 11 630 bon, varav ca 7 120 fanns i Bottenhavet, 3 890 i Kvarken och 620 i Bottenviken.

I Finska viken minskade stammen något och uppgick till ca 8 340 bon. I Skärgårdshavet ökade stammen däremot med 10 procent till 5 790 bon, främst på grund av att kolonierna i Nystad och Åbo växte.

De största kolonierna finns i Nystad och Närpes

Sammanlagt 50 storskarvkolonier observerades i Finland, vilket var ungefär lika många som under de tre föregående somrarna. Kolonierna häckade på sammanlagt 79 skär på ett 56 hektar stort område. Området var ca 10 hektar mindre än sommaren innan. De största kolonierna låg i Nystad (2 840 bon) och Närpes (2 610 bon). De andra kolonierna med över 1 000 bon fanns i Vederlax, Kyrkslätt, Åbo, Raumo, Euraåminne, Björneborg och Vasa.

Drygt en tredjedel av kolonierna sommaren 2016 minskade och knappt en tredjedel ökade. Dessutom ödelades åtta kolonier, och sex nya kolonier observerades, i vilka häckningen lyckades i Hangö, Raseborg Vörå och delvis i Raumo. Kolonierna i Hangö och Raseborg antogs ha uppstått så att kolonin som jagades bort från en ö med stugor med undantagstillstånd delade sig itu och bosatte sig på två närliggande obebodda öar för att häcka.

Förutom i Korsholm stördes häckningen i Malax och Virmo. I Raumo och Björneborg upptäcktes två häckningsskär som ödelagts av en okänd orsak under sommaren.

Antal storskarvbon 2008–2017

Storskarvstammens procentuella tillväxt 2008–2017

Merimetsokannan prosentuaalinen kasvu 2008-2017

Jagande havsörnar koncentrerar kolonier till innerskärgården på vissa håll

Havsörnens ökande jakt i storskarvkolonier minskar koloniernas häckningsresultat och påverkar också deras läge.

”I Skärgårdshavet och västra Finska viken har storskarvkolonierna flyttat närmare kusten under 2000-talet. Till exempel i yttre skärgården i Raseborg har inga häckande fåglar upptäckts efter 2014, och i yttre skärgården i Pargas fanns det denna sommar endast några tiotals häckande storskarvpar, medan antalet bon ännu fem år tidigare uppgick till närmare 2 500”, säger forskare Pekka Rusanen från Finlands miljöcentral.

Storskarven häckar allt mer i träd i Skärgårdshavet och västra Finska viken, vilket sannolikt beror på havsörnen. I hela landet har häckningen i träd ökat med et par procent om året under 2010-talet, och i dag finnsdrygt en fjärdedel av alla bon i träd. Häckningen i träd leder till att träden dör inom några år, men den totala arealen för skogbeklädda öar med storskarvar är relativt liten, under 20 hektar.

Storskarvstammen håller på att nå sin maximala storlek

Genom att observera den finska storskarvstammens avtagande tillväxt har man estimerat stammens maximala storlek, varefter den stabiliseras och varierar kring årligen. Enligt Naturhistoriska centralmuseets populationsmodell är den maximala storleken sannolikt kring 22 000 och 29 000 häckande par. De regionala variationerna i antalet bon på olika havsområden kan dock vara stora från år till år. Ju tätare och större storskarvstammen är, desto mer påverkas stammens storlek av interna faktorer, såsom konkurrens, och havsörnens jakt.

Genom uppföljning av storskarven insamlas grundläggande information om artens ekologi och spridning i Finland. Storskarven är fridlyst året runt enligt Finlands naturvårdslag, och den finns inte på EU:s lista över arter som är föremål för jakt.